Ett sågverk med tradition

Meny

Snytbaggen – ett av våra skogsskadedjur

Snytbaggeangrepp på granplanta. Foto: Claes Hellqvist, SLU

Snytbaggen är ett av våra vanligaste skadedjur i skogen och orsakar varje år stora skador i svenska planteringar. De kan förstöra 80-90% av nyplanterade plantor om skyddsåtgärder inte vidtas. 

Snytbaggen är en 8-14 mm stor skalbagge som förekommer i hela landet, men risken för snytbaggeskador är störst i södra och mellersta Sverige. Till färgen är den svart med gula, håriga fläckar. Det är doften av nyligen död barrved som lockar till sig snytbaggarna som främst äter den saftiga innerbarken på unga plantor och dess rötter. Eftersom snytbaggarna lägger sina larver på hygget och dessutom övervintrar kan angrepp pågå i upp till fyra år efter avverkning och angreppen kan förekomma både på vår och höst. 

Hur kan man undvika snytbaggeangrepp?

Genom att kombinera olika skogsvårdsåtgärder och mekaniskt eller kemiskt skydd har man störst chans att skydda sin skog mot snytbaggeangrepp. Genom skogsvårdsåtgärder som markberedning, föryngring under skärm, plantegenskaper och risrensning kan du försvåra för snytbaggarna. 

Snytbaggen uppskattar inte mineraljord så att plantera i en 10 cm i diameter stor mineraljordsfläck minskar risken för angrepp. Ju längre det är till humuskanten desto bättre.

Att föryngra under skärm är också ett sätt att minska angreppen. Forskarna tror att det beror på att tillgången till alternativ föda är större då snytbaggarna kan äta i skärmträdens kronor. Förekomsten av snytbaggarna är dock inte mindre än på hyggena. För att ha en effektiv skärm bör det finnas 80 stammar per hektar och vänta med avvecklingen av skärmen tills plantorna har en stam på 10-12 mm. 

Kraftigare plantor med en stamdiameter på ca 10 mm klarar snytbaggens angrepp bättre och kan vara ett sätt att begränsa angreppen när du nyplanterar.

Risrensning av hygget påverkar i sig inte omfattningen av snytbaggeskadorna, men kan underlätta arbetet med markberedning och plantering. På så vis kan andelen bra planteringspunkter med mineraljord öka. 

Mekaniska och kemiska snytbaggeskydd

De mekaniska skydden av plantor har utvecklats under lång tid och svårigheten har varit att hitta ett bestående skydd som är kostnadseffektivt, inte skadar plantan eller försvårar planteringen. Idag finns olika typer av beläggningsskydd och barriärskydd som båda kan ge lika bra effekt som insekticider. 

Beläggningsskydden är ofta en slags lim eller vax, ibland blandat med sand, som sprutas 10-15 cm upp på plantan och sedan stelnar. Det hindrar snytbaggen från att gnaga på barken. Det finns flera olika sorters beläggningsskydd på marknaden att välja mellan.

Barriärskydden är en hylsa gjord av plast eller papper, ibland behandlad med teflon eller annat glatt material som hindrar snytbaggen från att komma åt plantan. Appliceringen av barriärskydd sker manuellt, en planta i taget, vilket gör att det är svårt att tillämpa på storskaligt skogsbruk. Skydden måste också vara tillräckligt stora för att kunna skydda plantan hela det första året utan att strypa den och sedan naturligt brytas ner. 

Kemisk behandling som skydd har länge varit den primära metoden mot snytbaggeangrepp. De flesta ämnena som använts har med tiden förbjudits då de är giftiga för vattenlevande organismer och man har registrerat arbetsmiljöproblem kopplade till behandlingen. 

Inga insekticider är godkända för FSC-certifierat skogsbruk om man inte beviljats särskild dispens. Även om kemisk behandling alltså är effektiv som skydd mot angrepp under det första året är de negativa effekterna stora och man arbetar allt mer för att hitta fler mekaniska lösningar.

Foton i artikeln är tagna av Claes Hellqvist, SLU